Dags att serva bilen

Nu har det blivit dags att serva bilen igen. Det är något som man förstås helst skulle önska att man slapp, men man gör det ju av en god anledning. Alternativet vore värre, om man säger så. Den här gången har jag bestämt mig för att testa en annan verkstad. Jag är hyfsat nöjd med den jag använder nu, men jag har hört många som talar väldigt gott om den andra så jag känner att jag också måste prova. Den heter Mechanum och enligt hemsidan (www.mechanum.com) har de 96 % nöjda kunder, vilket ju låter väldigt bra. Jag hoppas kunna bli en av dem!

De har tydligen också konkurrenskraftiga priser, och med tanke på vad det kan kosta att lämna in sin bil så är priset en sak som i alla fall jag tycker är viktigt när jag väljer verkstad. Man vill ju inte betala mer än man behöver, och dyrt betyder inte per automatik bra heller. Ibland kan det kosta mer än det smakar, så hittar man en verkstad som både har humana priser och levererar kvalitet så ska man tacka sin lyckliga stjärna och stanna där. Det är just det där med kvaliteten som jag inte är 100 % nöjd med när det gäller min nuvarande verkstad. Jag har några gånger fått återkomma för samma problem utan att det har blivit bättre, så nu tänker jag prova Mechanum istället och börjar då med att lämna in pärlan på service. Förhoppningsvis blir jag kvar där! Det verkar ju väldigt lovande i alla fall.

Mechanum har också en hämta/lämna-service som innebär att de hämtar och lämnar ens bil när den ska servas eller repareras om man bor inom 2 mil eller 30 minuter från dem, och det är ju verkligen en fördel. Då slipper man köra dit bilen och ta bussen därifrån och kan istället ta bussen direkt till jobbet. Låter hur bra som helst!

Travet – min hobby

Få saker i livet är så intressant som trav. Det är en spelform som verkligen ligger mig varmt om hjärtat och det har med mycket mer att göra än enbart möjligheterna till att vinna stora pengar, även om det är en av anledningarna till att jag överhuvudtaget spelar. Troligtvis var det också så det hela började, att det var vinsterna som lockade, men det kommer efter en tid att förändras. För inom spelet på trav fanns det så mycket mer, där det verkligen spelade roll hur bra du var på att förutse händelser och analysera vissa givna situationer. Numera är det faktiskt så att om loppen ser ut precis som jag har förutspått så spelar det mindre roll om det är lite pengar på sex, sju eller åtta rätt, det är en fin vinst i att ha analyserat rätt.

Men det är långt ifrån allt som lockar med travet. Faktum är att det finns en väldigt stor social rörelse kring spelet, både i den fysiska världen och online. Det finns hur många olika travsidor och forum som helst där man diskuterar de olika startlistorna, gör sina tolkningar och lämnar sina tips. Det är väldigt uppskattat av en stor del människor och jag kan stolt säga att jag är en av dem som är med och bidrar som allra mest i forumen. På så sätt har jag också hittat många nya vänner, som jag faktiskt aldrig har träffat ansikte mot ansikte, men som fortfarande är några av mina bästa kompisar. Trav är alltså så himla mycket mer än enbart spel om pengar.

Störst – först

Det är uppenbarligen så att människor i trafiken har svårt för att ta en buss på allvar, och samtidigt har noll koll på hur trafikreglerna ser ut när det gäller området kring bussar. Det största problemet som jag som busschaufför har sett är att människor allt mer tror att de är snabbare än vad de är. Det är något som också har blivit betydligt vanligare i trafiken, att människor chansar med sina omkörningar och korsningar, och i princip hoppas på att de ska hinna istället för att faktiskt försäkra sig om att de tryggt och säkert kan göra omkörningen eller resan genom korsningen.

Människor verkar också ha tappat respekten för hur stor och kraftig en buss faktiskt är. Visst är det så att bussen inte alltid rör sig så fort, men skulle du råka i kollision med en buss, oavsett i hög eller låg fart, så är det alltid du som får ta den största smällen, för storleken på en buss kommer alltid att leka med storleken på en bil.

Jag vill ogärna köra på människor och bilar och gör allt för att undvika det. Som busschaufför har de senaste åren inneburit att vi behöver mer skinn på näsan, och precis som biltrafikanter faktiskt ta för oss i trafiken. Ska vi kunna genomföra våra jobb bra så måste vi agera på det här sättet, och det innebär att störst går först. Vi behöver tänka annorlunda i trafiksituationer och faktiskt handgripligen utbilda medtrafikanter om hur en buss måste få ta plats och hur den rör sig.

Välkommen till en ärlig blogg

bussenDet här är en blogg som kommer att berätta om livet bakom ratten och det som händer när jag lämnat förarplatsen. Jag arbetat till vardags som busschaufför i kollektivtrafiken, och det betyder att jag både har den ena och den andra historien att berätta. Det händer, med andra ord, en hel del när du arbetar som busschaufför och händelser som du inte trodde att du skulle få vara med om, både bra och dåliga. Men jag är i grunden stolt över mitt arbete och tar det på blodigt allvar, vilket är en av anledningarna till att jag skriver här, nämligen att lyfta de frågor som vi busschaufförer vill ska fungera, både hos passagerare och i trafiken.

Den delen av mitt liv kommer säkert att generera mängder av olika ingångar och ämnen. Men det är såklart inte allt av det som definierar vem jag är, och jag tror att många kommer att se på oss busschaufförer lite annorlunda om de också får se den mer personliga delen av våra karaktärer. Det gör att det blir lättare att koppla till oss som människor och det kanske också gör att ni passagerare kommer att behandla oss bättre, och se oss som de människor vi är istället för enbart en yrkesroll.